Ja då var årets riktiga SM-premiär avklarad. Det var två oerhört intensiva dagar, men ska man vara ärlig så började det redan på torsdagskvällen med avfärd mot Nyköping, lasta av, fixa serviceplatsen och checka in på hotellet som denna helg var rallyhögkvarter.

Fredag morgon började med att telefonen var urladdad, huvudet andades migrän och bihålorna kändes igenmurade. Så vi gav upp….. Nej självklart inte, lite nässpray, piller, kaffe, frukost mer kaffe och sen var det bara att börja med rekognosering.

Det är så sjukt värdefullt att få åka sträckorna innan, känna på vägarna och noterna, den tröga hjärnan får en chans att börja omsätta noterna till vägen som vi ska förhoppningsvis ”flyga” fram på.

Efter rekognoseringen så var det besiktning, som gick smidigt, för oss.

Vår märkes kollega Andreas hade det värre med sin röda fina Fiesta ST och var nära startförbud på grund av att det inte stod namn på förare och kartläsare på bakrutan. Men de fick efter två timmar tag i en tryckare som tryckte upp namnen och de fick starta. Förlåt men hur dum får man bli, fokusera på säkerhet, skriv i vagnboken om något är fel och ska åtgärdas till nästa tävling. Noterade en annan bil utan namn på rutan…. frågan om denna sura besiktningsman bara gjorde en annan bedömning att det inte påverkar säkerheten för denna bil eller var det något annat som påverkade.

Här ser ni bilen på serviceplatsen i den strålande solen och glänste, med namn:=)

Så till tävlingen. Vi började fredagen i ett alltför fegt tempo, jag tyckte att vi körde rätt bra men alltför långsamt uppenbarligen. Så på lördagen så ökade vi stäcka för sträcka.

Här är från SS3 på lördagsmorgonen

På ss 4 hade vi en avåkning och planterade på andra sidan diket i en hage. Så på den sträckan hade vi sämst tid av alla. Tur att vi hade något att skylla på. Har inte hittat någon film på detta men om någon har den får ni gärna skicka en länk.

Har inte hunnit jaga fatt i så många snygga bilder än men denna tyckte jag var snygg som Daniel Svensson tagit, här är vi åter nere på alla fyra hjulen och nästan uppe på vägen igen. Den får symbolisera att vi ökade en växel.

Självklart vill jag rikta ett stort tack till Micke som skötte noterna på ett utmärkt sätt och vi hade sjukt kul.

Tre hjältar som skötte servicen och som gjorde tävlingen möjlig, Micke Ollas, Clara Sundqvist och min fantastiska fru Marielle (tillika teamchef). Inte så glammigt att jobba för Sundqvist Motorsport som inte har stora servicebussar, tält och cateringpersonal, men ni fixade det ändå och vi tog oss i mål – Varmt tack!

Resultatmässigt så har vi en bit kvar, vi hade satt målet att bli bästa Fiesta ST men fick se oss slagna av Rasmus Bergström. Han körde sjukt fort och det visar att vi har mer att ge nästa gång!